Major de l’ENSP Saint-Cyr: Commissaire de Police Ramiliarisoa Hanitriniaina

Publié le Mis à jour le

FORMATION – Une ancienne journaliste major de promotion des cadres de police étrangers à l’école de police de Saint-Cyr

Antananarivo, 27 Juin, 13h55 – Quand le journalisme mène à l’excellence dans le monde de la police. Hanitra Ramiliarisoa, ancienne journaliste, est sortie « major de promotion des cadres de police étrangers » de l’Ecole nationale supérieure de la police de Saint Cyr. Commissaire de police à Madagascar, elle fait partie des 16 stagiaires non-Français ayant suivi cette formation de dix mois dans cette grande école française.

Avant d’embrasser une carrière dans la police, Hanitra Ramiliarisoa a été journaliste pour le quotidien malgachophone Ao Raha du groupe L’Express de Madagascar. En véritable passionnée des enquêtes et des investigations, elle a, pendant plusieurs années, couvert les affaires criminelles et judiciaires du quotidien, ainsi que des faits et phénomènes de société qui ont aussi fait la renommée du journal où elle a travaillé.

Titulaire d’un master en droit privé, Hanitra Ramiliarisoa a suivi une formation d’élève commissaire à l’Ecole nationale supérieure de police de Madagascar. Nommée commissaire de police en 2017, elle a occupé successivement le poste de chef de cabinet adjoint puis de chef de cabinet à la direction des ressources humaines pour ensuite être mutée au poste de chef de service central de la gestion de carrière et des avancements au sein de la même direction en 2019

(source: 2424.mg)

60ème Anniversaire du retour de l’Indépendance: Défilé du 26 Juin 2020

Publié le Mis à jour le

Le Général de Brigade Andriamasimanana William Michel accueillant le Président Andry Rajoelina
Revue de troupes à bord de la Cadillac blanche du premier Président de la République  Philibert Tsiranana (1960).

En dépit du confinement dû à l’état d’urgence sanitaire, bravo au Général de Brigade Andriamasimanana William Michel, Sous-Chef d’Etat-Major en charge de la Chaîne Organique, pour la direction impeccable de ce défilé, martial mais d’excellente facture.

Ce fut la première « sortie » publique de la nouvelle Armée malagasy « réformée ». La dernière restructuration date de 1976 (ère de la République Démocratique de Madagascar – RDM)

Il aurait financé la pandémie, planifié la vaccination… Ce que vous avez lu sur Bill Gates est-il vrai ?

Publié le

Pendant la crise sanitaire, il est devenu la cible d’articles lui prêtant des desseins alarmants, mêlant souvent des faits avérés et des fantasmes sans fondement.

Bill Gates, cofondateur de la puissante fondation Bill et Melinda Gates, à son siège new-yorkais, le 6 novembre 2019. Le milliardaire philanthrope fait l’objet de nombreuses accusations depuis le début de la pandémie. MICHAEL COHEN / AFP

Il aurait lancé la pandémie, planifié la vaccination de la population mondiale, voire organisé un génocide sanitaire et un puçage généralisé des habitants de la Terre. Bill Gates est, depuis le mois de janvier, la cible d’innombrables articles lui prêtant des plans machiavéliques.

A la mi-juin, on peut encore lire ou entendre que l’Organisation mondiale de la santé (OMS) « appartient à Bill Gates » (ici), que « le couple Gates (…) enchaîne les déclarations eugénistes » (ici) et que « le vaccin Covid utilisera une technologie expérimentale et modifiera de façon permanente votre ADN… » ().

Qu’en est-il réellement ? Certaines affirmations sont vraies : la fondation Gates a bien un poids considérable dans l’Organisation mondiale de la santé, ce qui lui vaut des critiques, et soutient par ses financements des programmes de santé de son choix, comme la vaccination. Elle finance également des recherches technologiques parfois hybrides pour procéder au suivi de vaccination dans les pays les plus pauvres.

Mais Bill Gates n’a jamais formulé le souhait de réduire ou espionner la population mondiale, ni financé la création du SARS-CoV-2, entre autres affirmations fantasques ou manipulées. Voici, en détail, les accusations récurrentes contre la Fondation Bill & Melinda Gates, confrontées à la réalité.

1. Bill Gates contrôle-t-il l’OMS ?

2. Bill Gates aurait-il prédit voire créé la pandémie de Covid-19 ?

3. Bill Gates utilise-t-il les vaccins pour réduire la population mondiale ?

4. Bill Gates cherche-t-il à imposer un puçage des individus ?

 

(… lire l’intégralité)

Resaka manodidina ny « Citoyen français »

Publié le Mis à jour le

TSIMIAMBOHOLAHY OMALY SY ANIO

Guy Rabezato 29 Mai 2020

CITOYEN FRANCAIS  (21 Mai 2020)
Mirongatra izay tsy izy amin’izao fotoana izao eto Madagasikara ny fanenjehana ireo “Tia Tanindrazana” mizaka ny Zom-pirenena frantsay na “Citoyen Francais”.Ny mahagaga sy mahatalanjona anefa, dia tsy ireo olona mizaka ny zom-pirenena frantsay hita miharihary fa niray tsikombakomba tamin’ny mpanjanatany sy namadika Tanindrazana no enjehana fa ireo Malagasy nijoro tamin’ny Fitiavan-tanindrazana madio tsy misy pentina indray no atao maty enjika sy iharan’ny ompa tsy misy indrafo ary miafara amin’ny hozona amin’ny taranaka mihitsy izany.
Koa manoloana izany toe-javatra izany, dia indro entinay ampahafantarina antsika ireo Malagasy “Citoyens francais” nijoro tamim-pahasahiana nanohitra ny fanjanahantany.”Tantara velona” hita maso ary natrehan’ny Malagasy manontolo no aseho eto tamin’ny vanim-potoana nifandimby teo amin’ny fiainan’ity Firenena ity, na tamin’ny andro fanjanahantany izany, na mandraka ankehitriny.
Nitraka ireto olona ireto, nijoro ary sahy nisedra ny hery vahiny “fotsy hoditra” nanitsakitsaka ny Zo aman-kasin’ny Vahoaka Malagasy.
Nampiasain’ireto Tia Tanindrazana ireto ho fitaovana nahafaha-manohitra ny fahavalo ny “Citoyennete”. Nihevitra manko ny vazaha tamin’izay fa raha omena io zom-pirenena io ireto Malagasy resahana manaraka ireto dia ho azony atao fitaovana hiarovany ny asa-ratsiny sy ny fanandevozana miharihary ny vahoaka Malagasy iray manontolo. Voafitaka anefa izy ireo.
Ireto avy ary ireo Tia Tanindrazana nanana ny zom-pirenena frantsay nanamarika ny Tantaran’ity Madagasikara ity.
1/- Ralaimongo, citoyen francais izy ary nanambady vazaha.
Membre fondateur ny Parti Communiste francais niaraka tamin-dry Ho Chi Ming tany Frantsa izy tamin’ny taona 1921. Nony niverina taty Madagasikara izy, ka nahita ny asa-ratsin’ny colons vazaha sy ny Fitondrana kolonialy tamin’ny fampijaliana sy ny fanosihosena ny zo aman-kasin’ny mpiray tanindrazana taminy, dia nijoro tamim-pahasahiana nitarika ireo namany nanohitra ny fanjanahantany.Vakio ireo boky aman-gazety mitantara ny tolona nataony raha te-hahalala bebe kokoa ny momba ny fiainany ianao.
2/ MDRM na Mouvement Democratique pour la Renovation de Madagascar.
Tany Paris tamin’ny taona 1946 no niforonany, ary ireto avy ireo olona namorona izany antoko malaza izany :
– Dokotera Ravoahangy Andrianavalona, Depute
– William Rabemananjara , ecrivain, citoyen francais
– Rabialahy, avocat, citoyen francais ary manambady vazaha
– Dokotera Rakoto Ratsimamaga, citoyen francais, ary nanambady vazaha taty aoriana.
Efa betsaka loatra ny voalaza momba ny Dokotera Rakoto Ratsimamanga, fa ity kosa mba misy zavatra tiako havoitra, satria mampiharihary loatra ny politika fiatsambelatsihy ataon’ny frantsay mazana. Fantatry ny frantsay manko fa Printsy malagasy mananjo handova fanjakana izy, koa dia notadiavin’ny frantsay izay hevitra hanakanana azy tsy honga amin’izany. Koa satria ary fa fantatry ny frantsay miharihary fa fahavalo hita maso ity Printsy ity, dia sarotra aminy loatra ny hamono mahafaty azy, noho ny fisian’ilay vonona olona tsy an-drariny sy nifono habibiana nihatra tamin’ny raibeny, ny Printsy Ratsimamanga, notifirina niaraka tamin’ny Jeneraly Rainandriamampandry tamin’ny taona 1896. Koa raha manao izany ry zareo, dia ho meloka eo anatrehan’ny hevi-bahoaka frantsay sy iraisam-pirenena.Lalana hafa mifanohitra amin’izay no nofidiany. Nomena « Bourse d’etude » hanohy fianarana any Frantsa i Rakoto Ratsimamanga.  Fa iza , hoy ianao, no nanome izany bourse izany ? Tsy iza fa Cayla (ialako tsiny fa tsy tadidiko ny fanoratana ny anarany) ilay governora jeneraly tsy mifaditrovana nampijaly sy nampahory ny gasy indrindra.Ity vazaha ity no namorona ny Smotig na ilay tetikasa namoretana sy nampahoriana ny vahoaka amin’ny asa anterivozona tsy andraizan-karama.Io tetikasa io ohatra ny fanamboarana ny lalamby mampitohy an’i Fianarantsoa sy Manakara. Marobe tsy tambo isaina ny Malagasy nitondra faisana sy namoy ny ainy tamin’izany Smotig izany.
Dia nihevitra tamin’izay tetika izay ny vazaha fa hangina sy tsy sahy hanohitra intsony ity Printsy ity, ary hankasitraka ny “asa soa” nataon’ny mpanjanatany azy. Tsia no valiny. Nitarika ireo mpianatra Malagasy tany Frantsa tao amin’ny fikambanana AEOM na Association des Etudiants d’Origine Malgache nandritra ny taona maro ny tenany. Tao anatin’io fikambanana io no namolavolana ara-potokevitra ireo Intellectuels Tia Tanindrazana. Avy eo, dia izy mihitsy no anisan’ny tompokevitra amin’n fananganana ny MDRM.Dia fantatrao ny tohiny.
3/- Ny General de Division Gabriel Ramanantsoa, citoyen francais ary nanambady vazaha.
Olona efa novolavolain’ny vazaha hatry ny fony kely izy, ary nianatra tamin’ny sekoly fanomanana miaramila natao hoe « Enfant de Troupe ». Efa nisy ny fitantarana maro momba ny tantaram-piainany teto ka tsy iverenako intsony.
Fa ny tiana hasongadina etoana dia ny asa makadiry vitany teto amin’ny Firenena nandritra ny telo taona nitondrany ny Tany sy ny Fanjakana. Na dia atao hoe « olon’ny vazaha zato isan-jato » aza izy, araka ireo mason-tsivana voatsiahy ery ambony dia tsy ampisalasalana kosa ary ampahasahiana tanteraka no anambarana fa ny Jeneraly Ramanantsoa no nahavita be indrindra tamin’ity Tanindrazana ity ary nampiseho an-karihary ny Fitiavantanindrazana madio sy tsy misy fangarony teto Madagasikara nandritra iny taonjato faha-20 lasa iny.
Rahefa nasandratry ny vahoaka hitondra ny Tany sy ny Fanjakana ny Jeneraly Ramanatsoa taorian’ny fihetseham-bahoaka tamin’ny mai 1972, dia tsy nisalasala nandroaka tamin-pahasahiana ny Tafika frantsay nitoby sy namahatra teto Madagasikara nandritra ny fanjanahantany ka hatramin’ny taona 1973. Tsy azon’ny olona an-tsaina tsy niaina tamin’izany fotoana izany ny fipetrahan’ireo andian-tafika frantsay teto. Miaramila vazaha nahatratra 8.000 lahy no nitoetra maharitra teto Madagasikara. Miaramila vazaha ranjanana sy mirongy fiadiana mahery vaika no miriaria isan’andro isan’alina mampihorohoro ny olona eran’ny tanana.Parachutistes teny Ivato, miaramila an-tanety teny Soanierana sy Fiadanana, miaramila ny tafika an’habakabaka teo Ambohidahy ampitan’ny fanaovana tennis Acsa,ary ny tafika andranomasina tany Diego Suarez, toby famaharana andranomasina lehibe indrindra an’ny frantsay ivelan’i Frantsa, ary nentina niambina ny ranomasimbe indiana.Ny General Bigeard, ilay miaramila masiakabe tany Indochine (nandritra ny ady tany Vietnam, Cambodge, Laos tamin’ny ady tany Dien Ben Phu 1954) sy tany Algerie (1954-1962) no komandy nifehy ireo miaramila vazaha ireo. Jeneraly leo laza tamin’ny famoretana sy fampijaliana olona tany Algerie io miaramila io.Mifankafantatra tsara izy sy ny jeneraly Ramanantsoa, satria samy tany Indochine.
Tsy nana-tahotra akory ny Jeneraly Ramanantsoa fa dia nandroaka tsy ampihambahamana ny miaramila frantsay rehetra nitoby teto. Izany no tena Fitiavan-tanindrazana madio sy mangarangarana. Mbola ny Jeneraly Ramanatsoa hatrany no nandrava ny “Accord de Cooperation” nosoniavina teo amin’I Frantsa sy Madagasikara tamin’ny 2 avril 1960 talohan’ny nanomezana ny fahaleovantena, ary nosoloina « Fifanekena vaovao » teo amin’ny firenena roa tonta mitovy zo.Mbola izy no nanaisotra ny vola malagasy tamin’ny vahohon’ny Tresor frantsay ary nananganana ny Banque Centrale de Madagascar.
Ngeza dia ngeza tsy takatry ny saina noeritreretina mihitsy ny Asa vitan’ity Jeneraly Ramanantsoa ity tamin’ny Tanindrazana. Nataon’ny sasany moa ny asa ratsy rehetra nanaovana « sabotages » isan-karazany hanalana azy teo amin’ny fitantanana ny Tany sy ny Firenena, ary nisy mihitsy aza ny fikasana hamono azy, ary ny niafarany moa dia iny vonona olona nihatra tamin’ny Colonel Ratsimandrava iny.
-4/ Ranaivo Jules, citoyen francais, inspecteur de police. Tsy nahoan-dRanaivo Jules izany asany izany, fa tsy nisalasala izy nanatevin-daharana ny Tolom-bahoaka ka niditra ho mpikambana tao amin’ny MDRM, ary mpitarika mihitsy tao amin’ny Birao Politika teto an-toerana. Mpikambana mavitrika sy mafana fo raha ity olona ity, ary namorona gazety samihafa nentina nanentanana ny fitiavantanindrazana teo amin’ny vahoaka.  Nidirany an-tranomaizina matetika ny lahatsoratra navoakany gazety, ary nitarika fanafoanana ireo gazetiny, dia avy eo mamorona gazety hafa indray, dia migadra indray.Izy no mpanao gazety sakaizan’ny tranomaizina indrindra teto Madagasikara. Voarohirohy tamin’ny raharaha 1947 i Ranaivo Jules ary nohelohana higadra sy hiasa an-terivozona folo taona. Novotsorana tamin’ny Amnistia Faobe izy.
-5/ Lieutnant Randriamaromanana, citoyen francais.
Miaramila manamboninahitra tao amin’ny tafika frantsay ny Lieutnant Randriamaromanana.Voarohirohy tamin’ny raharaha 1947 izy, nohelohina ho faty, ary notifirina tamin’ny 1948.Efa betsaka ny soratra mikasika ny tantarany, ka tsy andaniana andro resahana eto indray.
-6/ Rakotonirina Stanislas –citoyen francais.
Candidat ny MDRM tamin’ny fifidianana Conseil provincial nokasaina hatao ny avril 1947 izy, saingy tsy tanteraka noho ny tabataba.Voarohirohy tamin’ny raharaha 1947 izy, niharan’ny fampijaliana, nigadra ary afaka tamin’ny amnistie faobe.Voafidy ho Maire Antananarivo renivohitra voalohany izy, ary nitondra ny tanana nandritra ny 4 taona talohan’ny fahaleovantena.
-7/ Rajaonah Andrianjaka, Citoyen francais.
Mpinamana mifampihinana ny manta sy ny masaka izahay roalahy (ara-bakiteny sy ara-potokevitra), olona akaiky azy ny tenanay, ary azo lazaina tsy ampihambahambana fa nahafahako nahafantatra zavatra betsaka sy tsiambaratelo maro ny fiarahanay roalahy. Koa araoraotiko ity firesahana ny « Citoyen francais » ity hilazalazako ny momba iny olona iny.
Toy izao ary ny tantaran’izany Lehilehy izany, raha fintinina:
Teraka tamin’ny taona 1942 I Rajaonah Andrianjaka.Rajaonah no rainy, izay zanaka nateraky I Rafaralahy, 15 voninahitra, governoran’Ambositra tamin’ny andron-dRanavalona faha-3.  Maty novonoin’ny mpanjanatany tamin’ny fahatongavany teto Madagasikara io governora io, ary tsy hita faty. Marihana fa marobe ireo governora sy mpanao fanjakana Malagasy no nenjehana sy novonoina tamin’ireny fotoana ireny, ary ny betsaka taminy no tsy hita faty.  Tany Ambositra io Rajaonah rainy io no teraka, ary ny Dokotera Rajaonah, vinantolahin-dRainilaiarivony, fony nigadra sesitany tany Ambositra no nampiteraka azy. Koa ho mariky ny hafaliany sy ho mari-pahatsiarovana , dia nation-dRagova Rajaonah ny anaran-janany hanahaka ny Dokotera Rajaonah. Andriamasinavalona no firazanan-dry zareo, ary zanakolomirahavavy ity Rajaonah rainy ity sy ny Dokotera Ravoahangy Andrianavalona. Mandray ila amin’Andriantsolo, mpanjaka fahiny tany Andramasina ry zareo, ary amin’ny ilany dia taranaka mivantana amin-dRadama tamin’ny alalan-dRaketaka, zanaka vavitokan-dRadama.
Mpandraharaha amin’ny harena ankibon’ny tany I Rajaonah-rainy, ary nanana toby fitrandrahana volamena tamin’ny andron’ny fanjanahantany.Mpikambana mafana fo sy mavitrika teo anivon’ny MDRM I Rajaonah-rainy, ary izy no mpamatsy vola lehibe indrindra tamin’ny fampandehana-draharaha ny fikambanana MDRM.Izy no namatsy vola ny fifidianana in-telo miantoana ka nahavoafidy tsy tapaka ny Dokotera Ravoahangy ho depute.Voarohirohy tamin’ny raharaha 1947 moa ity Rajaonah-rainy ity, ary voaheloka hiasa anterivozona sy higadra 10 taona antranomaizina. Afaka tamin’ny Amnistia faobe tato aoriana.
Fa hiverina amin’I Rajaonah Aandrianjaka isika : Nianatra tao amin’ny kolejy Rasalama Andravoahangy sy College Saint Michel Amparibe izy.Avy eo, dia nandeha nanohy nianatra tany Frantsa, ary ny lalam-piofanana Toekarena no nisafidiany. Nofidian’ny mpianatra ho filoha mpitarika ny AEOM izy (Efa voalazantsika tary aloha io fikambanana io) nandritra ny fotoana maro.Tsiahivina fa ny Professeur Rakoto Ratsimamaanga sy ny Pasteur Andriamanjato dia samy efa nitarika io fikambanana io. Io fikambanana io tokoa manko no namolavola ny ankabetsahan’ireo olomangam-pirenenana Malagasy ho amin’ny fitiavan-tanindrazana sy ny fitakiana ny fahaleovantenam-pirenena tany Frantsa tany, ary nitohy teto Maadagasikara.
Roapolo taona mahery Rajaonah Andrianjaka no nitoetra tany Frantsa, ary nandritra izany fotoana izany no nahazoany sy nisitrahany ny Zom-pirenena frantsay (citoynnete francaise). Nanana ny antony manokana azy samy irery amin’ izany, ka tsy idirako firy mihitsy.
I Faramananjandry, dokotera niasa tao amin’ny “Medecins sans Fronieres” avy eo “Medecins du Monde » no vadiny.Nandray anjara mavitrika tamin’ny famonjena sy fitsaboana ireo olona tratry ny vonona olona mahatsiravina “Genocide” tany Rwanda tamin’ny taona 1994 ny Dokotera Fara.
Nony tafaverina teto an-tanindrazana Rajaonah Andriaanjaka, dia nanangana niaraka tamin’ireto olona ireto ny fikambanana OTRIKAFO:
-1/ Dokotera Rakotomalala Manan’Ignace
-2/ Rakotondrasoava Georges, mpanao gazety, tompon’ny gazety Telonohorefy
-3/ Professeur Rajaonarison Edouard, historien, mpampianatra mpikaroka eny amin’ny Universite
-4/ Professeur Mox Ramandimbilahatra, historien, mpampianatra mpikaroka eny amin’ny Universite
-5/ Dokotera Fara voalaza eo ambony.
Mpitolona tena Tia-Tanindrazana i Rajaonah Aandrianjaka, ary tsy niafina tamin’ny olona izany, fa dia hita niharihary teto, hitam-poko hitam-pirenena.
Efa niaraka in-telo misesy tany Mahajanga izahay nampiely ny hevitry ny Otrikafo niaraka tamin’ny Professeur Rajaonarison voalaza ery ambony sy ny Professeur Ramanana, physicien, mpampianatra mpikaroka eny amin’ny Universite. Efa nandeha in-telo miantoana tany Antsirabe nampiely hevitra koa izahay niaraka tamin-dRakotondrasoava mpanao gazety. Nihaona sy nifanakalo hevitra maharitra tamin’ny Monseigneur Archeveque an’Antsirabe izahay, ary nanao fanazavan-kevitra tao amin’ny Radio Haja. Nitety toerana maro tany amin’ny faritry Vakinankaratra izahay tamin’izany dianay tany Antsirabe izany. Efa nahavita fitsidihana imbetsaka tany amin’ny faritany Toamasina koa I Rajaonah Andrianjaka sy ny Prof.Rajaonarison ary ny Prof.Ramanana voalaza ery ambony.
Olona manana fitiavana ny mpiray tanindrazana i Rajaonah Andrianjaka ary manana toetra hantra olona, ka matetika mihitsy izy no mahavatra mandefa sakafo ho an’ny olona tratry ny “Kere” any atsimo.Ambonin’izany, dia nandefa volabe avy any ampaosiny ho fanampiana ny olona any Atsimo izy, ary amin’ny fony sy fitiavana tanteraka tokoa no anaovany izany.nanatr-maso izany fihetsika rehetra izany ny tenanay.
Fa ahoana marina ny momba ity “citoyen francais » nanenjehana azy ity ?
Nony efa tena lasa lavitra ny tolona niraisanay, ary efa nanomboka niorim-paka teo amin’ny olona ny Tolona nataon’ny Otrikafo, dia voatery nanambara taminay (vitsivitsy aloha) ny fananany ny sata ny zom-pirenena frantsay. Tsy dia nampihotsona ny tenanay manokana ny fahafantarana izany, satria tsy vao izy no fantatray fa citoyen francais tamin’ireo mpitolona Tia Tanindrazana teto amin’ny Firenena. Matetika dia miresaka manokana ny fizotry ny raharaham-pirenena izahay roalahy. Fa nony niely ity resakka momba ny maha-citoyen francais azy ity, dia sahiran-tsaina fatratra izy, ary nitambesatra taminy ny fieritreretana izany. Matetika izy no niteny tamiko ny fikasany hiala tsy ho « Citoyen francais » intsony noho ny fanenjehana an-gazety sesilany ataon’ny tsy tia azy.Tsy nitovy hevitra taminy anefa ny tenanay, ary nankahery azy mandrakariva ny amin’ny tokony hijanonany amin’izany »Sata » izany, noho ny antony maro. Tato aoriana anefa, dia iny efa niarahan’ny be sy ny maro nahita iny ny fandrovitany teo anoloan’ny Ambassade de France teo Ambatomena ny karapanondro naha-citoyen francais azy.
Maty Rajaonah ary milevina eny amin’ny fasandrazany eny Antsahadinta. Maty tsy mba misy mpiresaka Mampalahelo!
Efa firesaky ny Pasitera matetika taminay ity fomba ratsin’ny vahoaka Malagasy ity, tsy mba mahay mankasitraka ny tolona nataon’ny olona tena Tia Tanindrazana, namono tena , tsy nikely soroka, tsy niroa fo, tsy nisatry fanahy, nandany mondron-kery sy fahaizana ary ron-doha, nandany vola aman-karena, nanadino vady aman-janaka ,niaritra ny mafy sy ny mangidy, nitondra faisana sy nitondra takaitra, ny sasany aza novonona  Hasina amin’ny maha-olombelona mihitsy nasitrika tao anaty barika misy maloto ny lohany, Tsy fantatry ny olona izany, fa ny fanenjehana sy ny faniratsirana sy ny ompa sy ny hozona no atao azy ireo. Nalahelo mafy mihitsy ny Pasitera rahefa miteny izany, kanefa atao ahoana , fa izay ilay vahoaka Malagasy !
Natao teto Antananarivo ny 21 mai 2020.
Narindran-dRandria
Mpandalina Filozofia sy Tantara ary Politika.

« Teraky ny Manjaka »: vela-kevitra nosoratan’i Dr. Laza Rajamarison (taon-jato faha-XXI)

Publié le Mis à jour le

Laza Rajamarison (Docteur ès-Sciences économiques – Macroéconomiste)

Ity lahatsoratra ity dia vokatrin’ny fandalinana ny izay efa voasoratra ary notsongaiko t@ boky fanadihadiana nataon’ny JAKY MENA (niova anarana ho Teraky ny Manjaka, NDLR) izay tena nahavariana ahy tokoa, tatitra momba na valan-dresaka iray nataon-dry zareo ireo ilay izy ka nampandroso ahy t@ fandalinana tantara, ampahany ihany @ izay valandresaka no notsongaiko ary tsy omeko anareo ny auteur ho fanajako azy fa sombiny ihany ity kanefa mahalaza zava-maro tokoa.

Mbola misy ve ny Zanakandriana sy ny Zazamarolahy sa efa Andriamasinavalona avokoa?

Matoa napetraka ilay fanontaniana dia misy izany ny atao hoe misalasala na mametraka olana ny amin’ny hoe fisian’ny Zanakandriana, na ny Zazamarolahy, ka mba nandeha nanadihady aho nanontany hoe inona moa ny antony mahatonga ny olona misalasala manontany hoe efa Andriamasinavalona avokoa ve fa tsy misy intsony ny Zanakandriana, tsy misy intsony ny Zazamarolahy?

Rehefa nohadihadiako dia valiny anankiray lehibe be no hitako ventesin’ny olona sasany dia izao: tsy misy intsony ny Zanakandriana sy ny Zazamarolahy satria sata ny Zanakandriana sy ny Zazamarolahy ka izay maha-sata azy izay dia « miova Andriana miova sata » hoy ny fitenenana.
Raha tsy misy intsony izany ny Andriamanjaka dia tsy misy intsony ny Zanakandriana sy ny Zazamarolahy satria sata napetraky ny Andriamanjaka izany.

Tahaka ny mampahatsiaro ahy ny any Frantsa ohatra tamin’ny fahavelon’ny Comte de Paris dia nametraka izy hoe zafikeliko ranona ataoko « Duc de » izao, zafikeliko ranona ataoko « Marquis de » izao, dia tahaka ny tsy nisy lanjany ihany izany teo amin’ny fiarahamonina frantsay satria tsy nanana fahefana na dia kely intsony aza ny Comte de Paris.

Satria izany efa tsy misy ny sata, dia ao no milaza fa efa teraka dimy fototra izany izao ny Andriana:

1. Ny terak’Andriamasinavalona,
2. Ny terak’Andriantompokoindrindra,
3. Ny terak’Andrianamboninolona,
4. Ny terak’Andriandranando
5. Ny Zanadralambo amin’Andrianjaka.

Fianakaviana izany sisa no mitoetra, anaram-pianakaviana ary ny anaran-drazana nipoirana. Ny fomba hamaliako ity fanontaniana ity dia tsotra dia tsotra fotsiny. Satria anaram-pianakaviana ny fiandrianana, noho izany: raha manan-drazana manokana iavahany amin’ny atao hoe terak’ Andriamasinavalona izy (Zanakandriana sy Zazamarolahy) dia mbola misy izy amiko. Fa raha tahiny kosa tsy misy iavahany intsony amin’ny taranak’Andriamasinavalona iray manontolo ny loharano nipoirany fa dia iray tanteraka tsy misy hoe ny tera-dRanona ihany no Zazamarolahy dia manaiky aho fa efa terak’Andriamasinavalona daholo noho ny anaran-dray tsy anavahana.

Ny itondrako azy izany dia miankina amin’ny famaritana ny Andriana, ilay ohabolan-drazantsika manao hoe tsy nitsotsorika avy any an-danitra tsy akory na nitrebona avy amin’ny tany ny Andriana fa ny loharano nipoirany dia olombelona.
Mba ahitantsika izay, na tsy ahitantsika azy koa, tsy mampaninona izany, dia hiverenako kely ny tantara tamin’ny andron’Andriamasinavalona.

Fony ANDRIAMASINAVALONA nanjaka fantatsika tsara ny zavatra nitranga fa nananjanaka lahy maro izy. Ary tamin’izay zanany maro izay dia nisafidianany ireo zanany ireo hanjaka, valo lahy moa no voatonon’ny Tantara raha ny : “Tantara Ny Andriana” n’ny Rev Père Callet no jerentsika. Dia nisafidy efatra tamin’ireo izy, ao ANDRIANJAKANAVALOMANDIMBY teto Antananarivo sy Merinatsimo, ANDRIANTSIMITOVIAMINANDRIANA teo Ambohimanga sy Avaradrano, ANDRIANAVALONIMERINA teny Ambohidrabiby sy Mandiavato ary ANDRIANTOMPONIMERINA teo Ambohidratrimo sy Marovatana.
Ary izao tsara ny tenin’Andriamasinavalona tamin’izay hoe « ianareo no ametrahako ny fanjakana ». Ary raha ny filazan’ny Tantara Ny Andriana azy dia hoe izy 4 mirahalahy ireo hono izany no Andriamanjaka. Ka ny zanak’izy efa-dahy no natao hoe Zanakandriana, ny zafiny sy ny zafiafiny no natao hoe Zazamarolahy tamin’izay fotoana izay.

Matetika adinodino anefa dia nametraka hafatra anankiray mavesatra dia mavesatra Andriamasinavalona. Izao no hafatra napetrany: « Indreo ianareo efadahy, hoy izy, fa indro kosa ANDRIANAMBONIMENA zanak’anabaviko. Zanakareo efa-dahy io ary izy no ho tompon’ny fanjakanareo efa-dahy amin’ny farany ». Izany hoe latsa-danja izany izy efa-dahy raha miohatra amin’Andrianambonimena raha tena dinihintsika tsara satria izy efatra mirahalahy tsy misy mahazo mamindra ny fanjakana amin’ny zanany naterany fa tsy maintsy Andrianambonimena kosa no mandray ny fanjakana. Niavaka izany Andrianambonimena tamin’ izay satria Andrianambonimena no « Zanakandriana mpandova » na amin’ny teny frantsay « Prince Héritier » tamin’izay fotoana izay.
Ny tantara dia milaza kanefa fa nisy ady teo amin’Andrianjakanavalomandimby sy Andrianambonimena satria nolazain’itsy voalohany fa tsy nahandry tantana Andrianambonimena ka nioko sy nitady handrombaka fanjakana alohan’ny fotoana. Niady izy mianaka, ataoko koa hoe izy mianaka satria ao koa ny filazana fa Andrianambonimena anie dia zanak’Andrianjakanavalomandimby ihany. Nampivadiana ny mpianaka hangalana taranaka (tsy mahagaga izany fa fomba fanao tokoa fahiny) ho tompon’ny fanjakana sady zava-dehibe koa mantsy ilay mivoaka avy amin’ny anabavy satria ny vehivavy no tena mitondra ny hasina.

Niady izany Andrianjakanavalomandimby sy Andrianambonimena, ny tantara dia milaza fa teo Alasora no nametrahana an’ANDRIANAMBONIMENA. Ny Bokin-dRaombana dia milaza fa rehefa niady izy mirahalahy mianaka ireo dia resy tosik’ Andrianjakanavalomandimby Andrianambonimena, resy tosika izy. Ary vokatr’izay fahareseny tosika izay angamba mba hamonjeny ny ainy dia nanoa izy.

Vokatr’izany dia nofoanan’ Andrianjakanavalomandimby ny fandovam-panjakana ho an’ Andrianambonimena. Nanjary very fanjakana saika ho lovana Andrianambonimena ka dia nionona tamin’ny vodivonany teny Alasora ary ny zanany dia tsy Zanakandriana fa Andriamasinavalona . Nanjary Andriamasinavalona Andrianambonimena no niafarany.
Fantatsika tsara izany raha mijery isika amin’izao fotoana izao hoe aiza no misy ny terak’ Andrianambonimena, eny Ambohijanaka ohatra ny terak’ Andrianambonimena dia eny amin’ ANDRIANAVALOMANITSADAHY sy ANDRIANDAHIMBOLAMENA. Andriamasinavalona ny terak’Ambohijanaka.

Izao anefa no olana mipetraka. Ny tenin’Andriamasinavalona tsy azo ovana fa ny terak’Andrianambonimena ihany no ho tompon’ny farany ary tamin’izay zavatra izay moa rehefa nanoa Andrianambonimena lasa Andriamasinavalona dia samy may tehampiakatra ny azy izy efa-dahy zanak’Andriamasinavalona izany ka somary tsy nandraharaha ihany ny tenin’Ikaky, Ikaky rahateo koa angamba efa niamboho taamin’ny fotoana namindrana ny fanjakana.
Andrianjakanavalomandimby namindra ny fanjakany tamin’ANDRIAMPOINIMERINA, tsy ANDRIANAMPOINIMERINA tsy akory fa ANDRIAMPOINIMERINA zanany tamin’Imerinatsimo iray manontolo.
Andriantomponimerina teny Marovatana namindra ny fanjakany tamin’I RATRIMONIBEMIHISATRA zanany izany hoe tsy tanteraka ny tenin’Andriamasinavalona fa tsy maintsy an’Andrianambonimena ny farany.

Teo no niavahan’Andriantsimitoviaminandriandrazaka isan’ny zanakalahin’Andriamasinavalona ary mpanjakan’Ambohimanga satria tsy nampanjaka andRafondrazaka zanany lahy izy fa nanatanteraka kosa ny hafa-drainy. RAVOLOLONDRALAMBO vadibeny izay isan’ny zanak’anabavin’Andriamasinavalona tena tiany ka tsy niteraka koa nanitrikitrika fa ny natera-dRangorinimerina ihany no ekeny ho zanaka azo hatsangana. Ny finoan’izy ireo dia tsy hisy hahavory an’Imerina ho iray mihitsy raha tsy avy amin’ny mpianakavin’Andrinambonimena izay hany tsara tso-drano tamin’Andrimasinavalona ho tompon’ny farany.

Raha ny tena marina anefa dia naterak’Andrianjakanavalomandimby koa Andrianambonimena, izany hoe nampivadina izany ny mpianaka hakana taranaka hampanjakaina (tsy mahagaga izany fa fomba fanao tokoa fahiny) , saingy ny hasina ahazoan’Andrianambonimena fanjakana dia tsy ny maha-zafin’Andriamanjaka azy fa ny maha zanak’anabavin’ny Mpanjaka zana-behivavy azy.
Ary teo kosa ny niavahan’ Andriantsimitoviaminandriana teny Ambohimanga, Ambohidrabiby moa efa voatelin’Avaradrano tamin’izay fotoana izay ka telo toko sisa ny fanjakana lehibe napetrak’Andriamasinavalona: Imerina atsimo iray manontolo, Marovatana ary Avaradrano izay nitelina an’I Mandiavato izany dia Ambohidrabiby.

Takatr’ Andriantsimitoviaminandriana tsara fa tsy mahazo ilay Hasina napetrak’ Andriamasinavalona raha tsy avy amin’ny fianakavian’Andrianambonimena. Ka dia izao no nataon’ Andriantsimitoviaminandriana : nanan-janaka lahy iray izy izay nantsoina hoe RAFONDRAZAKA. Saingy izao: tsy nomeny ny zanany ny fanjakana fa nandeha izy nitady tamin’ny fianakavian’Andrianambonimena tahaka ny hoe  » Andeha aho hisavasava amin’ny fianakavian’ Andrianambonimena raha toa ka nanoa izy ka Andriamasinavalona ny taranany, izaho mino fa mbola manana irai-tampo mitondra ny Hasin’ny fari-bavan’ikaky izy indrindra moa ka anabavy » .

Ary indrindra indrindra araka ilay fantatsika teo fa nametraka Andriamasinavalona hoe ny “zanak’anabaviko no handray ny fanjakana” satria mandray hasina ny anabavy dia nijery tao amin’ny zanak’anabavin’Andrianambonimena Andriantsimitoviaminandriana  » dia teo no nitranga ilay anarana diso fantatsika loatra indrindra ny mpahay tantara hoe RANGORINIMERINA Tamin’izay fotoana izay dia nipetraka teny Androhibe eny ankilan’Antsahadinta Rangorinimerina satria ANDRIAMIFONOZOZORO vadiny dia teraky ry zareo eny Ivatobe sy Androhibe Antsahadinta izany hoe avy amin’ny tera-dRAVOLOLONDRENITRIMO sy ANDRIANDAMBOZOZORO mbamin-dry ANDRIANJAKATRIMO.

Nalain’ Andriatsimitoviaminandriana daholo ny zanakalahin-dRangorinimerina, dimy mirahalahy izy ireo, nentiny teny Ambohimanga ary niteny izy hoe  » Tsy sanatria akory izahay hangala-jaza fa haka zaza hampanjakaina ». Natsangany izy dimy mirahalahy ireo, natsangany izy dimy mirahalahy hoy aho ary nisafidy anankiray izy hitondra ny fanjakana. Voafidy tamin’izany RAKOTOMAVO nisy antony manokana anefa io.
Ny marina mantsy dia zoky lahimatoa Andriamohara ka notangirihin’ Andrianambonimena anadahin-dreniny fatratra mba handimby fanjakana azy eny Alasora ary nampivadiny tamin-dRanavalomboahangy zanany vavy. Tsy maty tao an-tsain’Andrianambonimena mantsy fa zanakandri ana mpandova izy fahiny ka nalainy Andriamohara satria tsy nanoa ho Andriamasinavalona io sady vinantony no zanak’anabaviny ka sao mety ho tafakatra handray fiandrianana ihany ny taranany avy amin’ity zanany vavy.

Nanaiky izany Andriatsimitoviaminandriana ka naka ny lahiaivo Rakotomavo. Tsy afenina anefa fa kely hery Alasora (ara-tafika sy vahoaka) niohatra an’Ambohimanga izay fanjakana lehibe tokoa. Andriamohara kosa no nandray an’Alasora mialoha ary noho ny fifankatiavan’izy mpiray tampo fatratra dia nizarazara teny sy tany Ambohimanga Andriambelomasina alohan’ny nadraisany ny fanjakana. Nanana tanimbary maro teny Alasora Andriambelomasina ka nisy ilay hoe Eroaminandriambelomasina izay tsy foiny mihitsy ary nolovain’Andrianampoina. Ny tera-behivavy moa no nolazaina fa tena mandray ny hasina ary ny maha-zanak’anabavin’Andrianambonimena azy no nampahery
Hasina azy.

Rehefa niakatra teo amin’ny fanjakana RAKOTOMAVO dia niova anarana izy, niova ilay hoe ANDRIAMBELOMASINA. Andriambelomasina dia tsy iza fa raiben’ ANDRIANAMPOINIMERINA dia ny Ombalahibemaso izany. Rehefa lasan’ ANDRIAMBELOMASINA ny fanjakana araka ny thèse de doctorat nosoratan’I Alain DELIVRE dia ANDRIAMBELOMASINA no nahasahy niteny voalohany fa tsy maintsy ho izy no tompon’ny farany amin’ny fari-bavan’IKAKIBE Andriamasinavalona, izany hoe ny lova napetrak’Andriamasinavalona dia izy no nahazaka ny hasina satria ao aminy no nahatanteraka ny tenin’ Andriamasinavalona hoe:  » An’ny zanak’anabaviko ny farany ». Dimy lahy sy valo vavy no natera-dRangorinimerina dia ireto avy :
1 ANDRIAMOHARA, nandova fanjakana ny anadahin-dreniny dia Andrianambonimena izay teny Alasora. Niteraka telo lahy sy iray vavy izy izay niparitaka teny Ambohijoky, Antsahadinta, Fenoarivo, Ambatomanga, Ambohipaniry, sns…
2 ANDRIAMBELOMASINA, mpanjakan’ Ambohimanga. Izy no loharano nipoiran’ny Zanakandriana sy Zazamarolahin’Ambohimanga izay niparitaka ihany koa. Isan’ireny ny naterak’Andrianampoinimerina.
3 ANDRIANTOARANO raiben’i Andrianaivoramahazo zazamarolahy mapanao mari-trano, manan-taranaka eny Alasora, Ambohimanga sy Miarinarivo Ambohipananina, sns,…
4 RAMISAMANJAKA tompom-bodivona teny Anosiarivo, nisy zanany koa eny Antanamalaza sy Ifandàna.
5 ANDRIAMPALIMANANA sy ny terany eny Tsirangaina amin’Ambodirano sy Ambohidrangory.
Amin’ireo anabaviny valo dia ny iray no tadidy anarana fa nanan-taranaka, dia : RANDRIANIZAZA renin’ Andriantsoanandriana sy Andriankotonavalona lehibe tamin’ny tafik’Andrianampoinimerina ary nisy koa. Andriambelomasina izany indroa miditra mihitsy satria izy zanak’ anabavin’ny zanak’ anabavy.

Ary rehefa nanjaka Andriambelomasina dia niakatra ny zafikeliny mbola zana-behivavy ihany koa io dia ANDRIANAMPOINIMERINA izany. Ary Andrianampoinimerina no nahavory indray ilay fanjakana lehibe napetrak’ Andriamasinavalona. Tsy vitan’ny voavoriny aza ny efa-tokon’ Andriamasinavalona fa mbola nitombo lavitra noho izany, lasa enin-toko ilay izy. Resiny na nanaiky azy avokoa ny eran’Imerina ka ny “Andriambohitra” rehetra isan-tsokajiny dia Andriamasinavalona avokoa.

Fa ny terak’Andriambelomasina sy ny teraky ny iray tampo amin’Andriambelomasina kosa dia tsy nampanoavina ho Andriamasinavalona mihitsy hatramin’izay satria ireo no nateradRampananamboninitany , natera-dRangorinimerina mpitondra ny hasina napetrak’Andrimasinavalona. Ireo no “famille royale” zazamarolahy hatrany hatrany araka nifampitan’idadabe sy inenibe fa tsy andriana vao omaly akory.

Mazava tsara ny tenin’Andrianampoinimerina raha mamaky ny “Tantara ny Andriana” ianareo . Any amin’ny faramparany any dia miteny izy hoe »Indreo ianareo Zazamarolahy terak’Andriatsimitoviaminandrindrazaka », (tsy iza io fa ilay ray nanangana an-dry Andriambelomasina mirahalahy avy) sy terak’Andriambelomasina sns… dia nampiany hoe  » Ianareo no teraky ny trano fohiloha », dia teraky ny havany akaiky dia ny an’Andriambelomasina mianadahy avy. Ny tena manahirana amin’ilay izy anefa ny naloaky ny kibon’Andriatsimitoviaminandriana efa lasa andriamasinavalona fa ny zaza natsangana 5 lahy mbaminy ny an-dRandrianizaza anabavin’izy ireo no natao hoe Zazamarolahy dia ny tera-dRangorinimerina izany. Ny fakana zanakandriana kosa dia ny tera-behivavy @ terak’Andriambelomasina ihany. (sns…)

Nangonina sy nohadihadian’i Dr. Laza Rajamarison, ary notsongaina tao @ilay tatitrin’ny resadresaka ifanaovan’ireo atinandriana momba ny fiandrianana ka navoakan’ny Fikambanana Jaky Mena ho rakitra.

Décès de Seta Rajaofetra

Publié le Mis à jour le

C’est avec une immense tristesse que nous apprenons la disparition de SETA RAJAOFETRA, décédé à l’âge de 66 ans. Pianiste et chef d’orchestre, il excellait aussi bien dans le jazz que dans la musique classique et liturgique.

Seta Rajaofetra, un homme de Droit, et musicien éclectique

A la fois mélomane éclectique et musicien raffiné, il était doté d’une personnalité attachante où la rigueur et la gentillesse étaient toujours de mise. Depuis les années 80 jusqu’à nos jours, il aura été un des piliers du Jazz Club de l’Université, groupe mythique dans l’histoire du jazz à Madagascar ; ceci aux côtés, entre autres, de Serge Henri Rodin, Abel Rabehanta, Rodin Rajohnson, José Rakoto, …

Il participera ainsi activement à plusieurs éditions du festival international Madajazzcar et notamment dans le cadre des fameux « Jazz à l’Université ». En 2015, il est promu Commandeur des Arts, des Lettres et de la Culture pour sa contribution au développement de la musique à Madagascar.

Outre sa passion pour la musique, Seta Rajaofetra était également un enseignant en droit à l’Université d’Antananarivo et à l’Université catholique de Madagascar et un expert en droit maritime qui faisait autorité en la matière.
Issu d’une famille où la musique à une grande place, il a su transmettre, avec son épouse, la chanteuse Voahangy Rajaofetra (Railovy), sa passion artistique à ses 2 enfants : le bassiste Mathieu Rajaofetra et la chanteuse de jazz Sandrine Rajaofetra.

Le festival Madajazzcar présente ses sincères condololéances à sa famille et ses proches. Miombom-pahoriana amin’ny fianakaviana ny komitin’ny festival Madajazzcar.
#Jazz #Madagascar #Madajazzcar

(source: madajazzcarfestival)

Lancement de l’Usine GASYCAR

Publié le Mis à jour le

Andry Rajoelina avait promis des inaugurations et des réalisations à l’occasion du 60ème anniversaire de l’Indépendance. Après la réactivation de l’Institut nationale de recherche en santé publique qui devient le laboratoire d’analyses médicales de Madagascar (LA2M), il lance la marque GasyCar. Il dit avoir lui-même inventé cette dénomination pour symboliser la fierté, la souveraineté et la vraie indépendance de Madagascar.

 

Libye: la Ligue arabe veut le retrait des forces étrangères

Publié le Mis à jour le

La Ligue arabe a appelé mardi au retrait de Libye des troupes étrangères et à l’ouverture de pourparlers pour mettre fin au conflit dans ce pays.

C’est à la demande de l’Égypte que la Ligue arabe a tenu une réunion en vidéoconférence sur le conflit qui oppose les forces du gouvernement d’union nationale (GNA), reconnu par l’ONU et qui siège à Tripoli, aux troupes du maréchal Khalifa Haftar, l’homme fort de l’est du pays. Ont participé à la réunion les représentants de 21 pays arabes, dont le GNA, qui avait initialement refusé l’invitation de l’Égypte.

À Benghazi le 22 juin 2020. AFP

Dans un communiqué, la Ligue arabe «rejette toutes les interventions étrangères illégitimes» en Libye et réclame «le retrait de toutes les forces étrangères du territoire de la Libye et de ses eaux territoriales».

Réserves

Le représentant du GNA, Saleh al-Shemakhy, a toutefois exprimé des réserves sur l’appel de la Ligue arabe, déclarant que les forces étrangères qui soutiennent le GNA contribuaient à repousser l’«agression» des forces du maréchal Haftar.

La situation en Libye s’est dégradée ces dernières semaines. Après plusieurs mois d’une offensive visant à prendre Tripoli, les forces de Haftar ont essuyé des revers face au GNA, appuyé par des drones et des conseillers militaires turcs.

Les forces du GNA visent désormais la ville côtière de Syrte, située à 450 kilomètres à l’est de Tripoli et verrou stratégique vers le fief du maréchal Haftar. L’Égypte a averti samedi que toute avancée des pro-GNA vers Syrte pourrait entraîner une intervention «directe» du Caire. Le GNA a dénoncé comme une «déclaration de guerre» les menaces de l’Égypte. Alors que la Turquie soutient le GNA, le maréchal Haftar, outre l’Égypte, est soutenu par les Émirats arabes unis et par la Russie.

Depuis la chute et la mort du dictateur Mouammar Kadhafi en 2011 après une révolte populaire et une intervention militaire de la France, de la Grande-Bretagne et des États-Unis, la Libye est plongée dans le chaos des conflits et des luttes de pouvoir.

(AFP/NXP)

Inauguration de LA2M à Androhibe: Madagascar augmente sa capacité de dépistage

Publié le Mis à jour le

Outre les trois laboratoires qui effectuent les analyses – à savoir le Centre d’infectiologie Charles Mérieux (CICM) à Ankatso Antananarivo ; l’hôpital Joseph Ravoahangy Andrianavalona (HJRA), et l’Institut Pasteur de Madagascar (IPM) qui dispose d’un laboratoire à Antananarivo et d’un laboratoire mobile à Toamasina – s’ajoute un nouveau laboratoire dénommé Laboratoire d’Analyses Médicales Malagasy (LA2M) sis à Androhibe.

Le président Andry Rajoelina a procédé ce mardi matin à l’inauguration de ce dernier laboratoire sis à Androhibe. Il s’agit de l’ancien Institut national de recherche en Santé publique. Cet établissement a été construit en 2018, du temps de l’ancien régime, mais n’a jamais été opérationnel, faute d’équipements. Après des travaux de rénovation et de dotation de nouveaux équipements et matériel, le centre devient officiellement Laboratoire d’analyses médicales Malagasy (LA2M).

L’Égypte menace d’une « intervention directe » en Libye si le GNA progresse

Publié le

Les ambitions régionales turques risquent-elles d’ouvrir un nouveau front dans le conflit libyen? Après la France, la Grèce et l’Otan, c’est au tour de l’Égypte de tirer la sonnette d’alarme. Paniqué par l’avancée des forces du Gouvernement d’union nationale (GNA), soutenu par Ankara, vers l’Est libyen, chasse gardée de Khalifa Haftar, appuyé par Le Caire, le président Abdel Fattah al-Sissi a menacé la Turquie, samedi 20 juin, d’une intervention «directe» de l’Égypte. Pour lui, Syrte représente une « ligne rouge ».

Could Egypt and Turkey go to war in Libya?

The battlelines of Libya’s civil war are changing quickly. A few weeks ago, Khalifa Haftar’s forces were on the outskirts of the capital Tripoli, battling to remove the UN-recognised Government of National Accord.

But the warlord’s campaign failed, and he’s been in retreat since. GNA troops, reinforced by military support from Turkey, are pushing towards Haftar’s power base in the oil-rich south and east. Egypt, one of Haftar’s foreign backers, is threatening to send in its soldiers if GNA fighters attack the strategic city of Sirte.

Could Egypt and Turkey go to war and further complicate the Libyan conflict?