Andriantsilavonandriana

Resadresaka miaro fifonana avy amin-dRamatoa Romy Voos Andrianarisoa

Publié le Mis à jour le

Raha ny vaovao tao amin’ny tamba-jotra YT notaterin’ny fahitalavitra, dia nifona tamin’ny vahoaka malagasy sy ny Firenena ity Talen’ny kabinetra tao amin’ny fiadidiana ny Repoblika ity noho ny haja aman-kasin’ny Malagasy sy ny Firenena voaloto, vokatry ny « fandrika » nahazo azy tamin’ny rraharaha kolikoly avo lenta mikasika ny harena an-kibon’ny tany izay nahoraka be.

Immigration, investissements: le discours d’Emmanuel Macron devant le Parlement marocain

Publié le Mis à jour le

En pleine visite d’État au Macoc, Emmanuel Macron s’est adressé devant leur Parlement ce mardi 29 octobre à Rabat. Il a évoqué la fidélité du pays comme allié de la France et a promis des « investissements » pour le Sahara occidental. Autre point largement évoqué durant ce discours: l’immigration. Le Président de la République a appelé à une coopération naturelle et fluide » et « davantage de résultats » contre l’immigration illégale.

 

Akademia malagasy – ireo Birao vaovao 2024-2027

Publié le Mis à jour le

Akademiam-pirenena misahana ny Haikanto sy Hailaza, Haifitondra sy Haifiaina, ary ny Hairaha: natolotra ampahabemaso tamin’ny fanokafana ofisialy ny taom-piasana 2024 ireo Birao vaovao, izay tarihan’ny vehivavy voalohany, Rtoa Irène Rabenoro, hatramin’izay nisiany tao Tsimbazaza. Ny voambolana iantsoan’ny frantsay ireo mpikambana ao amin’ny « Académie » any aminy, ohatra, dia hoe « immortels ».

Manazava ny toeran’ny Akademiam-pirenena maneran-tany Atoa Rabenalisoa Ravalitera Jean, Filohan’ny Sokajy Haikanto sy Hailaza (Section des Sciences de l’Art et du Langage), sady Filoha Lefitry ny Akademia malagasy.


L’Académie de Platon, (né en 428 / 427 av. J.-C. et mort en 348 / 347 av. J.-C. à Athènes)

par le philosophe Luc Ferry (ancien ministre de l’Education nationale de la France)

14 Oktobra 1958 – Fiorenan’ny Repoblikan’i Madagasikara notsarovana teo Andafiavaratra

Publié le Mis à jour le

Betsaka ny mangataka ny mba hahatsiarovana ity daty ity amin’ny fomba ofisialy, izay nandova ny Fanjanahantany (nataon’ny rafitra repoblikana frantsay nandritra ny amam-polotaonany maro, ka nasolo ny Fitondran’ny Mpanjaka malagasy (Monarchie). Teo amin’ny Lapan’ny Praiminisitra Rainilaiarivony teo Andrafiavaratra no nankalazaina ny daty 14 Oktobra 2024.


Andro lehibe tokoa eo amin’ny fiainan’ny Firenena io satria nankatoavina mialoha ny Satan’ny Repoblika (1958) vao azo ny Fahaleovantena tamin’ny 1960. Ka « tokony ho atao andro tsy fiasana nefa andraisan-karama », hoy ny vavolombelon’ny Tantara sady mpandalina Tantara rahateo, ny Jeneraly Désiré Ramakavelo.

Raha fintinina ny fanehoan-kevitra dia mitovy fijery amin’Atoa Monja Roindefo (filohan’ny antoko MONIMA, izay Praiminisitry ny Tetezamita) ny Jeneraly, fa « toa miverina ho « protectorat » frantsay na fanjanahana amin’ny endrika vaovao indray i Madagasikara ».

 

Andry Rajoelina dans le Figaro : « Les îles Éparses sont malgaches »

Publié le Mis à jour le

Dans les colonnes du Figaro, Rajoelina regrette aussi que l’insécurité alimentaire soit mise au second plan.

Dans une interview publiée par le quotidien français Le Figaro, le président de la République affirme que les îles éparses appartiennent à Madagascar. Que la Grande Île règle ainsi leur restitution, dans un cadre concerté.

«Elles sont malgaches». C’est la réponse du président de la République, Andry Rajoelina, au sujet des îles éparses. Une réponse qu’il a donnée dans une interview publiée par le quotidien français Le Figaro, hier.

À la lecture de l’interview, elle a été donnée en marge du sommet de l’Organisation internationale de la Francophonie (OIF), à Paris, la semaine dernière. Les relations entre Madagascar et la France ont fait partie des sujets abordés durant cet entretien. Sur ce point, la question des îles éparses reste incontournable. Le chef de l’État indique que les relations entre la Grande Île et l’Hexagone sont au beau fixe. Il reste, toutefois, un sujet de désaccord.

À la question du quotidien Le Figaro, “la souveraineté sur les îles éparses est tout de même un point de contentieux avec la France ?”, Andry Rajoelina répond sans ambages, “oui”. Il ajoute, “ces îles contrôlent des espèces importantes, et la plus proche, Juan de Nova, est à seulement 150 kilomètres de nos côtes”, en affirmant d’une manière cash, “elles sont malgaches”.

Comme une partie de l’opinion publique, le locataire d’Iavoloha fait le rapprochement entre le dossier des îles éparses et celui de l’archipel des Chagos. “(…) On aimerait une issue heureuse, comme ça a été le cas pour l’archipel des Chagos, restitué à Maurice par le Royaume-Uni”, déclare-t-il alors. À l’instar des îles éparses, pour Madagascar, l’archipel des Chagos a été dissocié du territoire mauricien au moment de son indépendance par les Britanniques.

Restitution

La semaine dernière, le Royaume-Uni a annoncé officiellement qu’il reconnaît “la souveraineté de Maurice sur l’archipel des Chagos”. Une reconnaissance qui devrait être scellée par un traité. Il s’agit, néanmoins, de l’issue de plusieurs années de négociations entre les États mauricien et britannique.

Dans l’interview publiée hier, Andry Rajoelina laisse aussi entendre que Madagascar privilégie les démarches diplomatiques pour avoir gain de cause dans le contentieux avec la France au sujet des îles éparses. “C’est un exemple assez parlant. Nous souhaitons donc, nous aussi, une restitution, mais dans un cadre concerté. Il faut sérieusement étudier les voies et les moyens de le faire”.

Le président de la République rappelle ainsi qu’il y a une Commission mixte entre Madagascar et la France au sujet des îles éparses. Les négociations sur ce dossier sont menées au sein de cette entité. Dans les colonnes du quotidien Le Figaro, Andry Rajoelina indique cependant, “il y a des pourparlers, une commission mixte est en place, mais nous sommes toujours dans l’attente”. Depuis sa première réunion, au palais d’Andafiavaratra en novembre 2019, il n’y a plus eu de rencontre entre les membres de la Commission.

À l’issue de cette première manche, la Commission mixte “a acté l’existence d’un différend sur la question de souveraineté”. Durant cette première réunion, Madagascar avait en effet posé comme “préalable” que la France reconnaisse la souveraineté malgache sur les îles éparses. Les négociations entre les deux parties sont au point mort. Le second round des discussions de la Commission, prévu pour se tenir à Paris, n’est toujours pas programmé jusqu’à présent.

L’accord trouvé entre l’île Maurice et le Royaume-Uni sur l’archipel des Chagos ramène le dossier des îles éparses sous le feu des projecteurs. Sauf changement, cet épisode devrait ainsi donner un coup de fouet aux négociations, du moins, amener à accélérer l’organisation d’une nouvelle réunion de la Commission mixte. Pour certains, les bonnes relations trouvées entre les deux pays devraient faciliter la recherche d’un consensus. Lire la suite »

Britain to return Chagos Islands to Mauritius ending years of dispute

Publié le Mis à jour le

La Grande Bretagne restitue les îles Chagos à l’île Maurice, mettant fin à des années de dispute et une dizaine de rounds de négociations

Après plus d’un demi-siècle de litige, le Royaume-Uni dit reconnaître la souveraineté de Maurice sur l’archipel des Chagos, un accord qui permet tout de même à Londres de conserver sa base militaire commune avec les Etats-Unis sur l’île de Diego Garcia


.Agreement to hand back UK’s last African colony follows 13 rounds of negotiations and international pressure

Diego Garcia, one of the Chagos islands, has been a UK and US airbase since the 1960s and is thought to be excluded from the right to return. Photograph: Universal Images/Getty Images

The UK has agreed to hand over the Chagos Islands to Mauritius, ending years of bitter dispute over Britain’s last African colony.

The agreement will allow a right of return for Chagossians, who the UK expelled from their homes in the 1960s and 1970s, in what has been described as a crime against humanity and one of the most shameful episodes of postwar colonialism.

However, there will be an exception for the key island of Diego Garcia, which is home to a joint UK-US military base, and which will remain under UK control. Plans for the base were the reason the UK severed the Chagos Islands from the rest of Mauritius when it granted the latter independence in 1968 and forcibly displaced up to 2,000 people.

There was a mixed reaction to the announcement from Chagossians, not all of whom are happy that sovereignty has been handed to Mauritius.

But Olivier Bancoult, chair of the Chagos Refugee Group, who was four years old when his family was deported to Mauritius, welcomed it, describing it as “a big day”.

“This has been a long struggle lasting more than 40 years and many of our people have passed away,” said Bancoult, who had mounted a series of legal challenges over the sovereignty of the islands in the UK courts since 2000. “But today is a sign of recognition of the injustice done against Chagossians who were forced to leave their homes.”

He said it was not yet clear how many Chagossians would like to return to the islands, many of which are uninhabitable. While acknowledging that those born on the largest island – Diego Garcia – would not be able to return, he expressed hope that Chagossians could be prioritised for jobs there.

Lire la suite »

Vaovao Benjamin – Feuille de route, SADC, sy CRN

Publié le Mis à jour le

Anisan’ny vavolombelon’ireo repoblika nifandimby teto Madagasikara ny lehilahy, nahalala ny tao « anaty vilany », ireo tombony sy ny hisatra teo amin’ny fampivoarana ny fiainam-pirenena.

Tantara ihany ka Tantara (…Tohiny)

Publié le Mis à jour le

(Tohiny)

Ireo zanak’Andriantsilavo telolahy dia nametrahana andraikitra ambony tamin’ny governementa Ranavalona : Rajery natao Andriambaventy teo amin’ny Fitsarana, Ratsimanisa lasa lehiben’ny tafika, ary Rainiharo na Ingahivony, lehiben’ny mpanolon-tsain-dRanavalona. Rehefa nodimandry Rainiharo tamin’ny 1852, dia fandevenana manetriketrika, lambamena aman-jatony no nampombaina ny maty, omby amin’arivony no natao sorona ho dikain’ny tranovorona, tafondro maro vava no rerè ; ary natrehin’ny Mpanjakavavy hatreny amin’ny «Fasan-dRainharo», izay fasana miezinezina indrindra tamin’izany andro izany, eny fa na dia mandrak’ankehitriny aza. Natao fandevenana Andriamanjaka hoy ny fitantaran’izay nanatri-maso. Naharitra 33 taona ny fanjakan-dRanavalona (1828-1861), ary Radama II no nandimby azy tamin’ny 1861. Mbola ny Tsimiamboholahy, notarihin’ny «Andafiavaratra», no nampanjaka an-dRadama II satria Ramboasalama, zana-drahavavin-dRanavalona no notohanan-dRainijohary, lehiben’ny Tsimahafotsy «Andrefandrova».

Rehefa nanjaka Radama II dia notondroi-molotra ho nanao ny sitrapony sy izay danin’ny kibony ireo sakaizany «Menamaso». Ny ankabeazan’ireo Menamaso ireo dia avy amin’Imerina atsimo. Nony ela, lavon’ny Avaradrano Imerina-atsimo ka dia nofongorina ny Menamaso ary nokendaina ihany koa Radama II. Marihina anefa fa misy lovantsofina hafa milaza fa mody novonoina ny Mpanjaka fa nampandosirina niankandrefana ka hoe ao andrefandrefana ao ny fasany.

Volana mey 1863 izany rehetra izany. Teo am-pelatanan’ny zanak’i Rainiharo avokoa ny fahefana. Nanomboka teo dia ny hova Tsimiamboholahy no nifidy ny Mpanjakavavy : Rasoherina sy Ranavalona II, samy zanak’Ambatomanoina ; Ranavalona III, vinanton’Ambatomanoina. Rainivoninahitriniony aloha no natao Praiministra. Tsy nanaja ny Mpanjakavavy Rasoherina anefa izy ka nanapa-kevitra ny filan-kevi-panjakana fa hosoloina an-dRainilaiarivony rahalahiny.

Rainilaiarivony, Tsimiamboholahy, zanak’i Rainiharo, zafin’Andriantsilavo no sady taranak’Andriampirokana mpanjakan’Analamanga fahagola, lafiny nandovany ny faritra nanorenana ny Tranoben-dRainiharo nosoloina ny lapan’Andafiavaratra taty aoriana. Taranak’Antehiroka («Andriana talohan’ny Andriana» hoy ny fiteny sasany) izany no nandidy sy nanapaka teto anivon’ny Nosy, nanomboka 14 jolay 1864 ka hatramin’ny 30 septambra 1895 nidiran’ny tafika frantsay teto Antananarivo.

Avaradrano tompon’ny laka faha «Tany Gasy». Sady mpitari-tafika, no mpanao varotra ary mbola mpihevi-panjakana ireo andriana sy hova nahazo vahana taloha. Telopolo amby zato taona aty aoriana, mba nankaiza ary ny mpandimby ireo Avaradrano ireo ? Aiza ny mpandraharaha ara-toe-karena mifehy ny lalam-barotra ? Aiza ny tompon’ny harena afaka mibaiko ny mpanao politika ? Aiza ireo fianakaviana nanome jeneraly mpitari-tafika, andriambaventy mpitsara ambony, «administrateur civil» voanjo mpampandry tany, «diplomate» maroseranana, ary Ben’ny tanàna tompon-bodivona ?

Nasolo-Valiavo Andriamihaja


Ireo NOSY  MALAGASY

Tantara ihany ka Tantara

Publié le Mis à jour le

Raha tonga teto ny Frantsay tamin’ny 1895, dia tsotra sady nazava ny firafitry ny fanjakana merina izay nisahana ny androantokon’ny Nosy : Ranavalona III, mpanjakan’i Madagasikara, tompon’ny hasina ; Rainilaiarivony, Praiministra sady «commandier in chief», tompon’ny fahefana rehetra. Ranavalona, Anatirova sy Manjakamiadana, andriana. Rainilaiarivony, Andafiavaratra, antehiroka sy hova.

Ilay Mpanjaka fanta-daza Andrianampoinimerina, taranak’Andriamasinavalona, zafikelin’Andriambelomasina sady zanak’anabavin’Andrianjafy, dia nampanjakain’ny Hova Tsimahafotsy avy eo Ambohimanga. Nony nanjaka izy, sahabo 1785 na 1792, dia ny Loholona avy ao Avaradrano no nomba azy, indrindra fa ny Andriamasinavalona, ny Tsimahafotsy ary ny Tsimiamboholahy.

Rabefiraisana (Tsimahafotsy) ary Andriantsilavo sy Hagamainty (Tsimiamboholahy) no isan’ny mpanolon-tsaina malaza indrindra tamin’ny andron’Andrianampoinimerina. Rehefa nandimby fanjakana Radama (1828) dia somary voahilika ny Hova fa niverina tamin’ny Andriana ny fahefana.

Mbola ady hevitra mandrak’ankehitriny moa ny amin’ny zon-dRabodonandrianampoinimerina handimby Fanjakana. Tsy tompon’ny farany Radama ka tsy maintsy naverina amin’ny zanak’anabavy ny Fanjakana. Imavo na Rabodonandrianampoinimerina, zana-dRabodonandriantompo avy eo Ambatomanoina fa zafiafin’Andriambelomasina avy amin’Ambohimanga, anefa dia zanaka natsangan-dRalesoka, anabavin’Andrianampoinimerina. Tsy noho ny naha vadin-dRadama azy fa amin’ny naha zanak’anabavin’i Ombalahibemaso azy no afaka niakarany teo amin’ny Fiandrianam-panjakana ho Ranavalona.

Tamin’ireo loholona nampanjaka an’i Mavo dia voarakitry ny tantara ny anaran’Andriamambavola, andriamasinavalona nifehy an’Ambohidava ; ry Rainijohary, taranak’i Rabefiraisana ary Rainiharo, zanak’Andriantsilavo. Tsy adino koa Andriamihaja, Tsimiamboholahy naman’Andriamambavola.

Radama II, dia tsy zanak’i Radama I fa (angamba) zanak’i Ranavalona I tamin’Andriamihaja. Ny Andriamanjaka moa tsy misy fady koa dia nitaiza Andriana (soratana amin’ny litera sorabaventy satria ny Andriamanjaka fa tsy ireo Havanandriana) ny ankabeazan’ny mpanolon-tsaina avo. Azo lazaina fa tamin’ny andron-dRanavalonareniny (fomba fiantsoana azy nony taty aoriana nanjaka Ranavalona Faharoa) no nampahazo laka tanteraka ny hovan’Avaradrano : ny Terak’Andriantsilavo (Tsimiamboholahy) sy ny Taranak’i Rabefiraisana (Tsimahafotsy), izay efa sakaizan’Andrianampoinimerina efapolo taona nialoha izany. Na ny Tsimahafotsy (Ambohimanga) na ny Tsimiamboholahy (Ilafy sy Namehana) dia samy Menabe, izany hoe tsy tataovan’andriana tompombodivona fa niankina mivantana amin’ny Andriamanjaka.

(Hitohy)

Nasolo-Valiavo Andriamihaja